Ett år sedan idag

Idag för ett år sedan åkte pappa och besiktade bilen och passade på att besöka läkarmottagningen. Igen. Den här gången hade han själv tom sagt att "jag åker inte hem innan de hittar vad som är fel". Mm, om pappa erkänner han inte känner sig så frisk då är han inte frisk.

Så sant så.

Det här hände ungefär för ett år sedan.

Lokala vårdcentralen (eller är visst inte ens en vårdcentral utan mer en sjukstuga) hade under sommaren fått besök av pappa som tyckte att han var trött och dessutom hade lite utslag på kroppen som kliade. Första besöket var i början av juni (2014). 2-3 gånger i slutet av sommaren togs blodprover också och minns att läkaren en gång sa "ja det ser ju inte så bra ut det här" men gjorde inget mer. Och vad skulle ni själva gjort? Ja man lyssnar ju på läkaren för de vet ju mer än en själv, det är ju deras profession.

Idag, för ett år sedan, så var pappas ordinarie läkare tillbaka efter semester och utbildningar etc och han skickade direkt vidare till den större, riktiga, sjukhuset. Frågade tom om pappa ville ha sjuktaxi dit men pappa ville köra själv, mamma var ju ändå på den orten precis den dagen i ett eget ärende.

Läkaren som remitterade pappa såg onormalt låga blodvärden, blodplättar samt väldigt mycket vita blodkroppar. Jag som inte kan mycket förstår att dåliga blodvärden (har för mig pappa hade under 20 och normalt för män ligger mellan 135-175 enligt vårdguiden) kan vara blodsjukdomar. Leukemi tänker jag för det är typ det enda jag visste om den sjukdomen då.

Men varför hände inget med provresultaten tidigare under sommaren??!?

Nu i efterhand har vi fått veta av huvudläkaren på det än större sjukhuset där pappa blev behandlad, att det hade förmodligen inte lett till något annat slut än det som blev och då känner jag, syster och mamma att det kanske var lika bra vi inte visste om något under sommaren. Vi fick ha en helt magisk och underbar sommar tillsammans som vi inte skulle glömt bort även om pappa levde idag.

När pappa kommer till sjukhuset börjar ordentliga undersökningar och vi börjar förstå att det är något som inte är normalt. Det är någon allvarlig sjukdom pappa har. Minns inte riktigt men tror att undersökningarna nu handlade om ev hudsjukdom som utreddes. Det var nog så som vi uppfattade det iaf. Pappa fick stanna för observation och de gav honom blod. Det här var en tisdag och han stannade tills fredagen på detta sjukhus.

Måste tillägga att ordinarie läkaren hemma på "sjukstugan" samt de på andra sjukhuset var väldigt omtänksamma och duktiga. Inte någon felbedömning eller liknande, inget agg finns där. Jag kan däremot, som nämnt ovan, ifrågasätta "sommarläkarnas" bedömningar, kunskap etc men efter diskussioner med huvudläkare och facit i hand valt att inte lägga min energi på det något mer.


Trodde inte jag skulle skriva mer i den här bloggen faktiskt. Trodde jag hade skrivit av mig men märker att jag tänker mkt på hela händelseförloppet nu på "en årsdag".

Kanske skriver lite mer, vem vet.